Virkningen som snarkade

Igår hade mannen och jag goda vänner på besök. Goda vänner, det är välan underbart! Mat och prat och badande under stjärnorna i varm tunna. Idag har vi dock varit en liten aningens trötta. Lång middagslur blev det. Fast en liten sväng till lilldotra med sambo tog vi och mannen skruvade ihop en soffa som föll ihop i flytten. De var däremot inte trötta minsann...full fart med tapetsering..så fint blir det!
Nu framåt kvällningen har mannen dragit med sin trombon mot Örebro för storbandsrepetition och jag tänkte sjunka ned i soffan och virka lite på min senaste spindelsjal...vilket inte visade sig vara så lätt...

 Virkningen var helt enkelt upptagen...Tekla tyckte att den var mjuk och go. Hon har skickligt undvikit virknålen som man ser sticka upp ur nystanet. Ja en annan fick virka några varv på mina eviga mormorsrutor istället...för vem vill väcka den katt som sover??

 I det ruskiga, trötta eftermiddagsvädret fick ljus och vackra rosor hjälpa till att värma våra sinnen.

Rosor från våra vänner igår...lika vackra som våra vänner!