Snart dags för luffarschack

Måste erkänna att även jag, trots att jag gillar vintern och mörkret (jag skojar inte nu), börjar se fram emot vår och sommar och att få lira lite luffarschack vid stugan och nu känns det som om den är på väg på riktigt...även om det var någon som sa att det skulle komma snö på söndag...

Förra sommaren, ni vet den som var mer än skapligt varm och folk började på allvar fundera över klimatförändringar...äntligen. Vad tror ni jag valde för handarbete då? En fleecefilt! Phu...var svettigt värre att tillverka vill jag lova. Speciellt när den var en bit på väg och låg som en, just det, varm filt ner över benen.

Men det fanns en anledning för detta, det var faktiskt inte bara självplågeri :) Vi var nämligen bjudna på bröllop och det fick bli bröllopspresenten ihop med... 

en liten hjärtljusstake gjord på keramikkursen. Hemslöjdat ända in i kaklet kan man säga. 

Det var den femte mönsterstickade fleecefilten jag gjort...har ingen själv än dock. Har gått åt en del klippande av fleecefiltar kan man lugnt säga, går åt typ 9-11 filtar till en filt..det är inte den roligaste delen av skapandet den saken är klar. Men en vacker dag ska jag nog knåpa ihop en till mig också.

Keramikkursen har resulterat i en mängd ljusstakar och annat "kul". Drejning hoppar jag över, inte så bra för en värkig kropp, men lite kavling och knådning kan man ju pyssla med i lite mer passande takt och form.

En till av alla ljusstakar :)

Låt oss nu hoppas att snörapporten var väldigt överdriven och fel!

Tuttar blev trasor förra året

Förra året (2018) hade jag tänkt låta min "Annas Tutte" försäljning till förmån för Bröstcancerfonden vila lite (första året jag hade den var 2012). Jag kände mig lite trött och sliten av min egen kropp och de ständiga kontrollerna och utredningarna man som sjukskriven ständigt tvingas gå igenom. Men då hände det som gjorde detta helt omöjligt, nära och kära drabbades på olika sätt av detta förbenade gissel och jag köpte genast upp ett lager rosa garn. Jag virkade ett gäng disktrasor, la upp en bild och sen fortsatte jag att virka disktrasor :) Blev nästan inget annat i år...men många disktrasor. Vilket ju också är helt rätt i dessa plastbantningstider. Själv använder jag bara virkade (och stickade) disktrasor, det är bäst och man har aldrig slut på disktrasor heller...i alla fall inte om man gör dem själv :D  

 Gjorde också efter ett tag disktrasor med ett passande tuttmönster. Detta är första trasan med tuttmönster, sedan gjorde jag blandat med två, en och inga tuttar....som det ser ut i verkligheten med andra ord.

2040:- blev 2018 års resultat som jag satte in till Bröstcancerfonden...inte massor, men bättre lite än inget..
Vill du läsa om mitt Annas Tutte projekt så gå in under fliken Annas Tutte så kan du se hur mycket tidigare år har inbringat samt varför det heter Annas Tutte. 

Just idag återhämtar jag mig från snuva, jag blir sällan "vanligt" sjuk, men nu kom jag inte undan minsann. Men vad är väl lite snuva, det går ju över...vilket förnedringskassan, förlåt försäkringskassan också verkar tro att även kroniska sjukdomar gör. Varför tro på tre oberoende av varandra läkare, därav en överläkare? De är väl ändå inte så kunniga inom det medicinska..eller? Det är ju kanon, kan inte läkarna göra dig frisk så kan försäkringskassan det...
Kan bara meddela alla friska...bli för farao inte sjuk! Och tro inte på när de säger att antalet sjukskrivna minskar...det är bara det att de inte godkänner sjuka människor att använda sig av den försäkring som försäkringskassan är. 
Men oj, nog om detta...just nu iaf.

Frivirkade denna "tjusiga" Jack Russel mössa åt sonens svärfar (för rätt länge sen får jag väl erkänna, inte så uppdaterat här) så han skulle smälta in i sin Jack Russel-flock.

Och hade ett stim i höstas (och förra våren inser jag nu), jag hamnar ofta i stim när jag grejar, när jag stickade (!) handledsvärmare. En del av dem syns på bilden nedan.

Nu närmar vi ju oss så sakteliga den säsong när man förhoppningsvis kan lägga både handledsvärmare och mössor långt upp på hyllan...eller ja ett tag är det väl kvar kanske. Men snart...

Ur led är tiden, eller kanske bara bloggen...

Nu får vi minsann ta och backa bandet lite, jul och nytt år i all ära men vi måste börja med väsentligheterna först, som att:

Nu är han här! Lilla R har anlänt, Lilla Y har blivit storasyster och vi har fått vårt fjärde barnbarn. Ja, och i ärlighetens namn så har lille Ralf redan blivit drygt fyra månader, han dök upp i våra liv redan i slutet på augusti. Är superdålig på uppdateringar här ser jag ;)

Storasyster Lilla Y var hos oss under tiden han kläcktes och då passade vi på att designa en tröja till honom, fin va?

Sen så virkade jag, som till de andra barnbarnen såklart en filt. HÄR hittar du mönstret till Granny Wheel Square som rutorna heter ifall du blir sugen att göra några rutor.

De andra tre barnbarnen har andra färgställningar i sina filtar. HÄR hittar du Lilla Y:s filt, HÄR hittar du Lilla B:s och HÄR hittar du Lilla S filt.

Sen kom ett önskemål från Lilla R:s mor om en barnvagnsmobil...många är de jag nobbat en barnvagnsmobil...men nu äntligen blev det en. Kanske borde ha nobbat dock, hon ville nämligen ha en älg. Jag kan säga utan att överdriva att den första älgen som lämnade virknålen hade en hel del att önska :D men så småningom så fick jag till en skaplig liten älg i alla fall.

Vimplar fick han också såklart precis som övriga barnbarn. Som vanligt med en del historia i tygerna, svärmor och svärfars bröllopslakan, loppistyg, rester från syrrans babynest, rosa tyg från mina köksgardiner från min allra första lägenhet, tyg från USA som min mamma fick av en kompis. 

Och trots att vi nu är mitt i vintern med jul och nyår i backspegeln så skickar jag med en sommarbild från vår varma sommar med mååånga bad. 

Ska försöka, men lovar inget, vara lite mer up to date nästa gång jag skriver här...kunde knappt logga in på bloggen längre, skamligt! Hoppas er början på det nya året varit god och fortsätter att vara gott under hela vårt nya år!