Snart ett-års jubileum för tystnad här på bloggen...hur kunde det hända?! Har jag inte virkat, stickat, målat, keramikat och pysslat på ett helt år snart??!!
Lugn...såklart jag har..hur skulle en som som jag annars överleva?
Jag tror jag fastnade i vad jag skulle dela här...bara pyssel..eller som det står "Livet och dess pyssel"....jag tror att jag kom fram till att ni får stå ut med lite liv i allt pyssel...eller så får ni nöja er med bilderna och scrolla förbi texten ;)
Vill ni följa pysslet i bilder så finns jag även på instagram under @frupersson_pp, välkommen dit!
Så här kommer nu pyssel med lite blandat liv...
I juni (-19, ligger ju lite efter här minst sagt) hände det ljuvliga saker minsann. Över en natt blev vi farmor och farfar igen till Lilla K, då fyra månader. Och det gick verkligen över en natt, hon är nämligen familjehemsplacerad hos sonen, svärdotra och Lilla S.
Vi älskade henne med hull och hår från allra första titten precis som med våra andra fyra barnbarn. Tänk att få ta del av en människas liv, det är bara helt fantastiskt! Hur de än kommer in i ens liv.
Som tur var så hade jag en hög med påbörjade rutor så även hon kunde få en filt som de andra barnbarnen. HÄR kan du se Lilla R:s filt och i det inlägget finns även länkar till de andra barnbarnens filtar samt en länk till mönstret om du blir sugen på att virka en du också.
Lilla K kom som en gudaskänk till oss i en sorgesam tid, då min svägerska, mannens lillasyster gått bort bara några veckor innan hon kom. Vi saknar henne så och önskar såklart att hon vore här vareviga dag och att även hon hade fått träffa Lilla K..
Tänk hur det blir, djupa dalar och höga toppar i en endaste salig röra...
Kanske var det tanken på henne som skapade änglar av svärmors gamla, mycket slitna kokbok. De gick åt fint på julmarknad och fick även pryda 2019 års julgran i vårat hem. Ser ni den lilla glorian? Det är så typiskt mig...ååå vilken fin liten mojäng, vet inte vad jag ska ha den till men det är klart jag sparar påsen med hundra (eller nåt) såna i...för det kan ju vara bra att ha...och JAPP jag fick rätt! Passade utmärkt som gloria. Det mest fantastiska var väl att jag hittade på den lilla påsen i hobbyrummet (en gång var det ett gästrum, men det känns som ett hån att kalla det för det som det ser ut nu). Ska nog snart vika lite fler änglar, för en ängel eller två är alltid bra att ha på lut.
Det har varit dop för Lilla R i våras också. Och såklart fick han en likadan tavla som syrran i doppresent. Målat och textat på canvas. Han döptes i samma klänning som min mormor, min mamma, jag, hans mamma (och syskon) och Lilla Y haft. Lite cool faktiskt, tidens vingslag delux.
Går fortfarande på keramikkurs, mycket kul. Snöade in lite på granar en period :D
Är i planeringsstadiet för att skaffa en egen ugn, få se om jag kommer till skott med det vad det lider.
Just att orka med att komma till skott är inte alltid hel enkelt för mig då jag är sjukt trött konstant...av fibromyalgi, mycket migrän och kanske ME/CFS (det som förut kallades för kroniskt trötthetssyndrom). Tre olika läkare har såna funderingar, och även jag, men det utreds inte i detta landsting.
Och varför skulle det behövas utredas kan jag fundera lite ironiskt...förnedringskassan..oj blev fel, försäkringskassan säger ju att jag är frisk...och min förra arbetsgivare att jag är för sjuk för att behålla jobbet och arbetsförmedlingen att jag är för sjuk, och min läkare, överläkaren på smärtkliniken samt läkaren på företagshälsan säger att jag är för sjuk.
Jag säger -"varje dag är en kroppslig kamp"
Den kampen kan ingen se eller känna, för jag väljer att inte visa den...jag vill bara vara jag
och jag älskar mitt fantastiska liv och mår bra i själen..
i en lite skruttig kropp..
Hoppas vi ses igen snart här
Så fint att du uppdaterade din blogg.Jag följer dej ju på nära håll och vet att du tar varje dag och på nåt sätt trots din värk kramar ut det bästa ur dagen. Det du tillverkar har alltid en glimt i ögat av ditt goda sinne.Varm kram Marie
SvaraRadera