fredag 10 maj 2013

Pysselnojan som gått i arv

Det är så roligt med barn även när de har blivit stora (kan jag trösta er med ni som har lite ångest över att era små sötnosar ska växa upp och flytta hemifrån). Så coolt att känna igen sig eller den man delar dem med i dem. Lilldotra och jag har gjort armband idag igen och pysslandet har hon ärvt av mig men ibland när hon öppnar munnen är det som att höra herrPersson himself :).
En och annan present görs och sen hoppar vi nog på någon marknad här framöver, lite armband, lite virkat, lite målat...länge sen jag höll på med marknad och försäljning, kul att ha en kompanjon :).

"-Nej ta inte kort på min arm den är så prickig!" sa lilldotra (som har en del fräknar inte bara på armen) när jag skulle ta kort...men det passar ju bra..."FruPersson och FrökenFräken" är väl klockrent ;)

Ha en skön fredag!

2 kommentarer:

  1. Kul att ha en kompanjon och vilka fina armband!! Det låter trevligt med marknad!! Förresten, fram för fler hantverks- och kuriosamarknader som inte kostar skjortan att stå på! Varför inte med lite småskaligt närodlat också!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, ja supertrevligt med en kompanjon.
      Visst önskar men att det fanns fler hantverk och kuriosamarknader att stå på som var billiga...annars går ju hela förtjänsten åt till hyran...ibland ;)

      Radera